torsdag 31 januari 2008
onsdag 30 januari 2008
Mitt hem
Läste just igenom det inlägg som jag halvt glömt att jag skrev, pinsamt säger jag bara, men jag skyller på att jag hade inte sovit på lite över 32 timmar och jag var hungrig, trött och vild. och varit sjuk ;P
När jag väl somnade så sov jag som en stock ända tills mitt undermedvetna väckte mig av dåligt samvete och det visade sig att anledningen var att jag var försenad. Ännu mer pinsamt, två dagar i rad. Får inte hända imorgon.
Åt frukost och såg att min nerladdning forfarande inte var klar. Det är den inte nu heller, trots att jag har haft den uppe den i över 2 dygn... Jag började se den på crunch, men den var dubbad på mandarin vilket inte var så hett, dels för det fula språket och dels för att varken rösterna eller munrörelserna passade alls. När munnarna var helt stilla så fortsatte rösterna. INTE helt lyckat måste faktisk alla erkänna.
Saknar mitt gamla trogna bittorrent där man kunde ladda ner massa i olika fönstret. Ofta man uppdaterar med en SÄMRE version? Är man duktig då eller? Är det status att bara kunna ladda ner en grej åt gången? Trodde väll inte det!
Fick ingen semla :'(
Köpte upp mina sista julklappspengar; Ansiktskräm, linne och en sjal. Hoppas det var värt det.
Mor-Min bjöd mig på middag. Det vart borritos och hon hade köpt en fanta bara till mig, puss på hon för att hon alltid vet vad jag vill ha. Har varit sjukt sugen på fanta hela veckan, hon är typ telepatisk. Sen hade hon stickat supersöta sockar åt jag med långt skaft, hon är världens sötaste mamma. Vi åt glass och såg TV som efterätt, men tyvärr var det bara som hastigast för jag var tvungen å fara till fotokursen. Kom dock ändå sen.
Vi var i mörkerummet, lyckades bara framkalla filmen (under många om och men) och inga kort. Det vart pinsam stämning då jag insåg att jag hade tagit ett egokort... Rullen blev dock lite fail, hoppas iaf dem på Soppan blev bra, men dem såg tyvärr värst ut.
Borde egentligen skicka bilder till örjan nu... :/
Please forgive me
If I act a little strange
For I know not what I do.
-David Gray
När jag väl somnade så sov jag som en stock ända tills mitt undermedvetna väckte mig av dåligt samvete och det visade sig att anledningen var att jag var försenad. Ännu mer pinsamt, två dagar i rad. Får inte hända imorgon.
Åt frukost och såg att min nerladdning forfarande inte var klar. Det är den inte nu heller, trots att jag har haft den uppe den i över 2 dygn... Jag började se den på crunch, men den var dubbad på mandarin vilket inte var så hett, dels för det fula språket och dels för att varken rösterna eller munrörelserna passade alls. När munnarna var helt stilla så fortsatte rösterna. INTE helt lyckat måste faktisk alla erkänna.
Saknar mitt gamla trogna bittorrent där man kunde ladda ner massa i olika fönstret. Ofta man uppdaterar med en SÄMRE version? Är man duktig då eller? Är det status att bara kunna ladda ner en grej åt gången? Trodde väll inte det!
Fick ingen semla :'(
Köpte upp mina sista julklappspengar; Ansiktskräm, linne och en sjal. Hoppas det var värt det.
Mor-Min bjöd mig på middag. Det vart borritos och hon hade köpt en fanta bara till mig, puss på hon för att hon alltid vet vad jag vill ha. Har varit sjukt sugen på fanta hela veckan, hon är typ telepatisk. Sen hade hon stickat supersöta sockar åt jag med långt skaft, hon är världens sötaste mamma. Vi åt glass och såg TV som efterätt, men tyvärr var det bara som hastigast för jag var tvungen å fara till fotokursen. Kom dock ändå sen.
Vi var i mörkerummet, lyckades bara framkalla filmen (under många om och men) och inga kort. Det vart pinsam stämning då jag insåg att jag hade tagit ett egokort... Rullen blev dock lite fail, hoppas iaf dem på Soppan blev bra, men dem såg tyvärr värst ut.
Borde egentligen skicka bilder till örjan nu... :/
Please forgive me
If I act a little strange
For I know not what I do.
-David Gray
tisdag 29 januari 2008
Före stormen...
Trots mina ansträngningar så kom jag tydligen sent igen..?
Egentligen var jag inte sen alls, utan bara att lärarna, som helt uppenbart inte läst schemat (som jag gjorde på morgonen), började för tok för tidigt. Vi har mentorstid 9.40, inget/ingen kan få mig att tro något annat. Jag vet vad jag läste imorse.
Jag var där ~9.35, men det spelade som vanligt ingen roll, och det är ingen ideé att bråka med nån om det, de har alla sina alldeles egna åsikter om att jag kommer försent, när sanningen är att de inte vet alls.
Jag orkar inte starta en fight med dig ansikte mot ansikte för du är helt sär och ibland önskar jag bara att du skulle kunna hålla käften. Du säger endå bara samma sak om och om igen, du vet inte allt och du har sällan rätt så snälla sluta skrika och bete dig som en uppmärksamhetshora... är vad jag har velat säga ett bra tag, men nu har jag verkligen gett upp. Orka verka märkvärdig.
Jag och Anna var på hockey och det gick väll... ehm... sådär?
Tål verkligen inte... Att heja på sitt egna lag är ju en självklarhet, men att håna motståndar laget och bete sig så jävla svinigt är så jävla PATETISKT. Utan motståndare så skulle inte era jävla älskade lag kunna spela alls! Fullvuxna män som svär, skräpar ner och spottar snus inomhus etc, barn som härmar dem och får beröm. Det är för TRAGISKT. Jag klarar inte av det. Vill inte vara runt det.
Att fara med Anna var kul såklart, om det inte hade varit för henne så hade jag aldrig stannat efter hur "vårt" lags suportrar välkomnade...
Jja, i framtiden så duger sportnytt och de ovanliga gågerna jag ser med min far, men tack iaf Anna.
Nu ska jag sova, har varit uppe i över ett dygn.
Tror mitt knä kommer svullna...
Most conversations are simply monologues delivered in the presence of witnesses.
- Margaret Millar
Egentligen var jag inte sen alls, utan bara att lärarna, som helt uppenbart inte läst schemat (som jag gjorde på morgonen), började för tok för tidigt. Vi har mentorstid 9.40, inget/ingen kan få mig att tro något annat. Jag vet vad jag läste imorse.
Jag var där ~9.35, men det spelade som vanligt ingen roll, och det är ingen ideé att bråka med nån om det, de har alla sina alldeles egna åsikter om att jag kommer försent, när sanningen är att de inte vet alls.
Jag orkar inte starta en fight med dig ansikte mot ansikte för du är helt sär och ibland önskar jag bara att du skulle kunna hålla käften. Du säger endå bara samma sak om och om igen, du vet inte allt och du har sällan rätt så snälla sluta skrika och bete dig som en uppmärksamhetshora... är vad jag har velat säga ett bra tag, men nu har jag verkligen gett upp. Orka verka märkvärdig.
Jag och Anna var på hockey och det gick väll... ehm... sådär?
Tål verkligen inte... Att heja på sitt egna lag är ju en självklarhet, men att håna motståndar laget och bete sig så jävla svinigt är så jävla PATETISKT. Utan motståndare så skulle inte era jävla älskade lag kunna spela alls! Fullvuxna män som svär, skräpar ner och spottar snus inomhus etc, barn som härmar dem och får beröm. Det är för TRAGISKT. Jag klarar inte av det. Vill inte vara runt det.
Att fara med Anna var kul såklart, om det inte hade varit för henne så hade jag aldrig stannat efter hur "vårt" lags suportrar välkomnade...
Jja, i framtiden så duger sportnytt och de ovanliga gågerna jag ser med min far, men tack iaf Anna.
Nu ska jag sova, har varit uppe i över ett dygn.
Tror mitt knä kommer svullna...
Most conversations are simply monologues delivered in the presence of witnesses.
- Margaret Millar
Törnrosa
Hmn, har inte gått och laggt mig än...
Ska försöka stjäla en stund i estetar sofforna under dagen så jag inte kollapsar helt, har trots allt lovat Anna att följa på hockeyn. Jag håller på att ge vika, inte bra. Hoppas jag inte blir hockey-bög, det kändes tveksamt men risken finns alltid.
Nu måste jag dra till skolan, jag vill inte komma för sent då själva rektorn ska komma och skälla på oss för just det.
BY!
Ska försöka stjäla en stund i estetar sofforna under dagen så jag inte kollapsar helt, har trots allt lovat Anna att följa på hockeyn. Jag håller på att ge vika, inte bra. Hoppas jag inte blir hockey-bög, det kändes tveksamt men risken finns alltid.
Nu måste jag dra till skolan, jag vill inte komma för sent då själva rektorn ska komma och skälla på oss för just det.
BY!
söndag 27 januari 2008
Det blir aldrig som man tänkt sig
Fail, fail, fail, fail, FAIL!
Säg det ordet några gånger.
Låt det riktigt rula runt i munnen, för att sen falla ut och bilda det otroligt hatfulla ordet FAIL. Varken jag eller Anna kommer på ett bättre ord för den här kvällen. Som folk kanske har hört så var det ju tänkt att jag och Anna skulle ut på ett litet äventyr, en bussresa för att vara exakt.
Destination: Pite
Syfte: Konsert
Vilken konsert undrar ni nog nu.
Jo, närmare bestämt Igudesman och Joo's konsert. Olyckligt nog så missade ju båda av oss den på torsdagskvällen här i skellefteå, och eftersom vi båda skratta så vi grät då vi fick se dem i aulan, bestämde vi oss för att bege oss på detta delikata lilla nöjet i vår granstad istället, på denna så annars meningslösa dagen kallad Lördag.
kl 16.15 börjar våran resa från Skelltowns egna lilla busstation för att senare anlända i Piteå, som trots sitt lilla odör problem är en hyfsat trevlig stad att vistas i. Vi beger oss mot Akusticum, en byggnad som är omöjlig att missa pågrund av sitt väldigt malplacerade "torn", som ser ut som ett överdimentionerat prinsess-torns-formad ljusstake med ett kantigt ljus med en glödande prick på. Vi går in och frågar i receptionen om det var där man köpte biljetter till våran efterlängtade konsert när. Vi möts av ett hånflin från en smått obehaglig gubben, som såg ut som en blanding mellan en pervers tomte och motorscykel knutte, med en äckligt knorrad mustasch. Han skrattar svara med en smått överlägsen röst, "Den har varit". Varken jag eller Anna accepterar detta svar, det är ju meningen att konserten skulle börja sju, ELLER HUR?! Nej. Tydligen inte. Den började exakt 16.00, under tiden vi intet ont anande förberedde oss på avfärd. Förvirrad och besviken som jag var kunde jag inte göra annat än att börja skratta hysteriskt. Som i en dimma släpar vi oss tillbaks mot busstationen, helt övertygade om att nån just stämplat fast ordet FAIL i våra pannor bestämde vi oss för att tröstäta på MAX. Senare besökte vi Annas mormor som bjöd oss på våfflor + massa annat som gjorde att vi åt så vi blev övermätta och smått spyfrdiga.
Vi träffade underliga pite-killar på busstationen då vi vänta på bussen tillbaks och vi såg en bilolycka påvägen hem. Det ända som inte var fail på hela kvällen i princip var att Anna hittade tre kronor.
Nu har jag skrivit för långt så nu avslutar jag inlägget, även om vi senare joinade med en till FAIL person och gjorde mer Failiga saker :P
Nu ska jag gnugga mitt ansikte rent från dagens motgångar, borsta mina tänder rena från alla svordomar som dagen har tvingat fram och somna in och förhoppningsvis drömma om något vacket. Jag hoppas ääven Anna får drömma något trevligt/mysigt. Det har vi gjort oss förtjnta av.
Godnatt
"I have enough money to last me the rest of my life, unless I buy something."
Jackie Mason
Säg det ordet några gånger.
Låt det riktigt rula runt i munnen, för att sen falla ut och bilda det otroligt hatfulla ordet FAIL. Varken jag eller Anna kommer på ett bättre ord för den här kvällen. Som folk kanske har hört så var det ju tänkt att jag och Anna skulle ut på ett litet äventyr, en bussresa för att vara exakt.
Destination: Pite
Syfte: Konsert
Vilken konsert undrar ni nog nu.
Jo, närmare bestämt Igudesman och Joo's konsert. Olyckligt nog så missade ju båda av oss den på torsdagskvällen här i skellefteå, och eftersom vi båda skratta så vi grät då vi fick se dem i aulan, bestämde vi oss för att bege oss på detta delikata lilla nöjet i vår granstad istället, på denna så annars meningslösa dagen kallad Lördag.
kl 16.15 börjar våran resa från Skelltowns egna lilla busstation för att senare anlända i Piteå, som trots sitt lilla odör problem är en hyfsat trevlig stad att vistas i. Vi beger oss mot Akusticum, en byggnad som är omöjlig att missa pågrund av sitt väldigt malplacerade "torn", som ser ut som ett överdimentionerat prinsess-torns-formad ljusstake med ett kantigt ljus med en glödande prick på. Vi går in och frågar i receptionen om det var där man köpte biljetter till våran efterlängtade konsert när. Vi möts av ett hånflin från en smått obehaglig gubben, som såg ut som en blanding mellan en pervers tomte och motorscykel knutte, med en äckligt knorrad mustasch. Han skrattar svara med en smått överlägsen röst, "Den har varit". Varken jag eller Anna accepterar detta svar, det är ju meningen att konserten skulle börja sju, ELLER HUR?! Nej. Tydligen inte. Den började exakt 16.00, under tiden vi intet ont anande förberedde oss på avfärd. Förvirrad och besviken som jag var kunde jag inte göra annat än att börja skratta hysteriskt. Som i en dimma släpar vi oss tillbaks mot busstationen, helt övertygade om att nån just stämplat fast ordet FAIL i våra pannor bestämde vi oss för att tröstäta på MAX. Senare besökte vi Annas mormor som bjöd oss på våfflor + massa annat som gjorde att vi åt så vi blev övermätta och smått spyfrdiga.
Vi träffade underliga pite-killar på busstationen då vi vänta på bussen tillbaks och vi såg en bilolycka påvägen hem. Det ända som inte var fail på hela kvällen i princip var att Anna hittade tre kronor.
Nu har jag skrivit för långt så nu avslutar jag inlägget, även om vi senare joinade med en till FAIL person och gjorde mer Failiga saker :P
Nu ska jag gnugga mitt ansikte rent från dagens motgångar, borsta mina tänder rena från alla svordomar som dagen har tvingat fram och somna in och förhoppningsvis drömma om något vacket. Jag hoppas ääven Anna får drömma något trevligt/mysigt. Det har vi gjort oss förtjnta av.
Godnatt
"I have enough money to last me the rest of my life, unless I buy something."
Jackie Mason
fredag 25 januari 2008
Björk - Hyperballad
In my previous life:
You Were: A Brave Belly Dancer.
Where You Lived: Central Africa.
How You Died: Decapitation.
Det där kändes verkligen som det stämde, särskilt den där biten om magdansös, det vet ju alla som har haft självförsvar med jag om. Det var därför ni skrattade eller hur? För att jag var så jävla bra?
Kändes ändå som att halshugning var rätt cool, känns lite mer unikt än att bli skjuten eller få cancer. Om jag nån gång ska ta självmord kör jag nog en repeat och bygger en alldeles egen gillioutin, kanske till och med klä ut mig till marie antoinette eller något annat trevligt. Måste erkänna att det skulle se lite malplacerat ut i min lägenhet, men jag är ju trots allt bild-esterare vilket ger mig ursäkten att vara hur jävla spårad jag vill för jag har liks inget att leva upp till.
Hoppas alla uppfattar sarkasmen? Om inte så är ni sämst.
Har märkt att folk har börjat irritera sig på mina sovvanor. Personligen tycker jag att de är helt fantastiskt trevliga, att vara uppe 4-5 timmar innan skolan börjar är ju hur skönt som helst, det känns som om man har sovmorgon.
Jag kanske borde skriva ett inlägg om något jag faktiskt gjort snart, men det kändes jobbigt.
Ett citat jag kände stämde in på veckans stämning, det är seriöst menat och jag hoppas verkligen ingen ta illa vid sig av det, och om ni gör det så var det verkligen inte min mening. Jag kanske läser in andra saker i det än vad ni gör i det, så snälla var inte arga eller beskyll mig för något.
"Life does not cease to be funny when people die any more than it ceases to be serious when people laugh."
-George Bernard Shaw
You Were: A Brave Belly Dancer.
Where You Lived: Central Africa.
How You Died: Decapitation.
Det där kändes verkligen som det stämde, särskilt den där biten om magdansös, det vet ju alla som har haft självförsvar med jag om. Det var därför ni skrattade eller hur? För att jag var så jävla bra?
Kändes ändå som att halshugning var rätt cool, känns lite mer unikt än att bli skjuten eller få cancer. Om jag nån gång ska ta självmord kör jag nog en repeat och bygger en alldeles egen gillioutin, kanske till och med klä ut mig till marie antoinette eller något annat trevligt. Måste erkänna att det skulle se lite malplacerat ut i min lägenhet, men jag är ju trots allt bild-esterare vilket ger mig ursäkten att vara hur jävla spårad jag vill för jag har liks inget att leva upp till.
Hoppas alla uppfattar sarkasmen? Om inte så är ni sämst.
Har märkt att folk har börjat irritera sig på mina sovvanor. Personligen tycker jag att de är helt fantastiskt trevliga, att vara uppe 4-5 timmar innan skolan börjar är ju hur skönt som helst, det känns som om man har sovmorgon.
Jag kanske borde skriva ett inlägg om något jag faktiskt gjort snart, men det kändes jobbigt.
Ett citat jag kände stämde in på veckans stämning, det är seriöst menat och jag hoppas verkligen ingen ta illa vid sig av det, och om ni gör det så var det verkligen inte min mening. Jag kanske läser in andra saker i det än vad ni gör i det, så snälla var inte arga eller beskyll mig för något.
"Life does not cease to be funny when people die any more than it ceases to be serious when people laugh."
-George Bernard Shaw
Sjukdomen är inte bara fysisk...
Ibland blir jag bara så arg på mig själv och arg på min kropp.
Varför?
Det kunde ha blivit den bästa kvällen på mycket länge :(
Jag borde laga min "middag" nu...
Varför?
Det kunde ha blivit den bästa kvällen på mycket länge :(
Jag borde laga min "middag" nu...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
